O r t n a m n s h i s t o r i k


Högsby
Tidigast belagt i skrift 1351 som Høxby. Man får skilja på Högsby kyrkby och Högsby bondby. Kyrkbyn, som kan sägas motsvara ett område alldeles kring kyrkan, hittas omnämnd först 1418. Bondbyn låg
ca 1 km öster om kyrkbyn och skingrades i och med skiftena under 1800-talet. Tingsställe vid Högsby finns omskrivet 1357. Det anses ha funnits kyrka på platsen sedan 1200-talet.
Förledet av namnet (Hög*) syftar på en grav- eller tingshög. Handbörds härads tingsplats låg tidigt vid Högsby. Dessutom fanns bevisligen en stor mängd förhistoriska gravkullar på åsen. Efterledet (*by) syftar helt enkelt på en by eller gård. Troligen var det viktigt att tydligt skilja på Högsby och det närliggande Huseby som var en medeltida kungsgård (Husaby).


Högsholm
Ett mindre område som var prästgårdens ägor. Det är, som namnet antyder, en holme begränsad av Emån och en kvill. En holme vid Högsby. Ett mindre område vid kyrkan, kallat Näset, tillhörde också prästgården. Äldsta bevarade skriften om Högsholm är från 1560 och då skrives det som Höxholms gård. Vår hembygdspark, Lanhagen, ligger under Högsholm.


Berga
Berga samhälle har fått sitt namn efter Berga herrgård som också ligger inom socknen. Kammarherre af Harmens på Berga herrgård satt nämligen i bolagsstyrelsen för det 1869 bildade Nässjö-Oskarshamns Järnvägsaktiebolag. Det är från detta år som namnet Berga börjar användas officiellt. Under lång tid använde man dock namnet Berga stationssamhälle som benämning.
Berga som namn är tidigast belagt i skrift 1298 som Biærgom. Här avses alltså godset/herrgården Berga som ligger ca 3 km sydöst om Högsby tätort. Berga är mycket vanligt som ortnamn i Sverige och är en gammal pluralform av ordet berg.


Huseby
Finns omnämnt i skrift ca 1299 som Husaby. Ordet är ett fornsvenskt juridiskt begrepp för en kungsgård. En gård som ägdes av kungen eller uppläts till en representant för kungen på platsen. Det finns gott om Huseby/Husaby i Sverige och generellt dateras dessa till sen vikingatid eller tidig medeltid; dvs 1000- och 1100-talen. Vi vet t ex att vårt Huseby har ingått i Gustav Vasas enorma jordegendomar under 1500-talet. Huseby gränsar till Högsby och gränsen går genom Högsby samhälles centrala delar. Vår hembygds-gård Hornsberg på Storgatan ligger t ex på Husebys marker.


Hanåsa
Hanåsa gränsar också till Högsby. Det omnämns i skrift första gången 1336. Stavas då: Haanaas. Det var då en gård under Vadstena kloster men kom att tas över av kronan genom Gustav Vasa på 1500-talet. I samband med den sk jordreduktionen i slutet av 1600-talet delades byn i Stora och Lilla Hanåsa. Lilla Hanåsa kom då att bestå av fyra olika gårdar med, i stort sett, lika stor åkerareal.
Stora Hanåsa blev den större byn; också med fyra gårdar. Dessa var dock betydligt större än dem på Lilla Hanåsa. I storskifteshandlingarna 1781-83 återfinns bl a gårdsnamnen; Uppegården, Riddaregården, Rättaregården och Kronogården. Man ser också att vid byn låg "marknads platsen, hwaraf byen hafwer en särskilt inkomst". Hanåsa marknad var under 104 år en stor tilldragelse och lockade människor från en stor del av länet. Det fanns 40 fasta bodar invid landsvägen som hyrdes av hantverkare och andra handlare under två dagar i september varje år. Den sista marknaden genomfördes 1870.
Namnet Hanåsa anses vara sammansatt av förledet (Han*), hane, i betydelsen "tupp av skogsfågel". Sedan (*åsa) syftande på den ås på var byn i huvudsak ligger.


Drageryd
En av socknens största byar. Omnämnd i skrift som Dragharidh första gången mellan 1445 och 1462 i ett pergamentbrev i Riksarkivet. Brevet är odaterat men har kunnat tidsbestämmas inom denna period. Själva namnet är ju sammansatt av två delar; drag och ryd. Om vi tar det sista först så betyder det röjd eller odlad mark. Ganska enkelt och uppenbart. Vad gäller "drag" så finns det två tänkbara tolkningar.
1) Man syftar på drag utifrån att man fick dra sina båtar där i ån på grund av ström eller andra vattenhinder, sk båtdrag.
2) Man syftar på att Emån "drog" förbi; ådrag med stark ström.
Utifrån andra orter med Drag i förledet känns första alternativet som mest troligt. Ser man dessutom till områdets topografi så läggs ytterligare tyngd till första alternativet. Just vid själva byn rinner Emån ganska lugnt och stilla. Lite längre uppströms, vid Blankan, blir det värre. Skulle man i gamla tider använda båt för att ta sig upp längs ån så fick man definitivt dra båtarna där på grund av sten och vattenfall. För tydlighetens skull bör man tala om att även området vid Blankan/Blankeström ligger inom Drageryds by.


Frövi
Frövi hittas första gången i skrift 1536. Skrives då: Ffrøui. Betydligt tidigare, 1344, hittar vi Frövi kvarn omnämnd som Frøboqwarn. En vanlig tolkning av namnet brukar vara att det kommer av Frö eller Freja; alltså en fornnordisk gudinna. Enligt modern forskning tolkar man in de uråldriga orden "frødher" vilket betyder 'starkt växande' och "vidhi" som betyder 'skog'. Ordet "frødher" är dock en adjektivform som utgår från ordet "frö", vilket har stått för 'spirande' eller 'fruktbar'. Gudinnan Freja eller Frö var ju just fruktbarhetens gudinna i asatron så kopplingen finns absolut, även om man kan säga att den är indirekt.



Historiken är påbörjad. Nya ortnamn läggs till efter hand.



Följande källmaterial har använts:
Det medeltida Sverige, band 4, Småland del 2 Handbörd och Stranda - Jan Brunius och Olle Ferm, 1990
Högsbyboken del 1 - flera författare, 1969
Svenskt ortnamnslexikon, utgiven av Språk- och folkminnesinstitutet 2003, Redaktör: Mats Wahlberg
Kartor och handlingar ur Lantmäteriets arkiv